Förbundsstyrelsen kommenterar juniorbestämmelserna!

Med anledning av våra beslut angående de minderårigas deltagande i Boule-SM, och de diskussioner som har uppstått på grund av besluten, vill vi i förbundsstyrelsen (FS) publicera ytterligare några ord.

Hej Boulesverige!

Med anledning av våra beslut angående de minderårigas deltagande i Boule-SM, och de diskussioner som har uppstått på grund av besluten, vill vi i förbundsstyrelsen (FS) publicera ytterligare några ord.

Till att börja med vill vi erkänna och be om ursäkt för ett misstag vi har begått. Nämligen att vi inte tillräckligt tidigt och tillräckligt tydligt förklarade de beslut som har fattats angående Boule-SM och juniorerna. Även om det finns förklaringar till det (som till exempel att förbundet inte har någon anställd informatör) är det någonting vi kunde och borde ha gjort.

Men även med det i åtanke är det vår uppfattning att flera av inläggen i den här diskussionen – om juniorerna och Boule-SM – är utom proportion. Hela saken – den mängd tid och energi som vi i styrelsen, förbundets anställda, kommittéledamöter och alla andra lägger på just den här frågan – är faktiskt oproportionerlig.
Av förbundets dryga 5 000 licensierade spelare är 70 under 18 år. Så ser de faktiska proportionerna ut. Att vi trots det lägger väldigt mycket mer än 1,4 procent av vårt ideella engagemang – och våra anställda av sitt avlönade – på juniorerna beror på att vi tycker att de är viktiga och på att vi vill att de ska bli en väldigt mycket större del av vårt förbund än så.

De två beslut vi i FS nu har fattat avseende juniorerna och Boule-SM har vi också fattat just på grund av det – att vi värnar våra juniorer och juniorklassen. Det innebär naturligtvis inte per automatik att de bestämmelser vi nu har fattat beslut om verkligen är de allra bästa – men vi tror det och det är vår förhoppning.
Ni som inte tror det är förstås i er fulla rätt både att tro någonting annat och att ge uttryck för er tro. Vi hade uppskattat om alla samtidigt hade i åtanke – och en tro på – att vi i FS försöker göra det som är bäst för Boulesverige. Och förde diskussionen utan att ta till överord.

Även om vi förstår att det inte är alldeles enkelt att göra i första taget hade det också varit bra om den som själv är förälder, på annat sätt anhörig eller klubbkamrat till exempelvis en 12- eller 17-åring hade vilja och förmåga att lägga det egna perspektivet åt sidan för att i stället försöka se helheten.

Det är också önskvärt att de som diskuterar inte presenterar direkta felaktigheter som fakta. Som till exempel att ungdomskommittén (UnK) inte tycker att de här förändringarna är bra eller att vi i FS inte skulle ha lyssnat på kommittén utan tvärtom ha kört över den. Så är det inte.
Redan före SM i Kalmar var ledamöter från UnK involverade i diskussioner om de här frågorna. Under, och framför allt efter, förra årets SM diskuterades de än mer. I en mejlväxling från slutet av fjolåret och vid ett möte precis efter årsskiftet förklarade UnK att den anser dels att RF:s riktlinjer för barn- och ungdomsidrott är otydliga, dels att diskussionen just hade startat. Kommittén förklarade att den hade kunskapsluckor som gjorde att den ville få tid att själv fördjupa sig i frågorna innan några beslut fattas. Därför ville UnK att ytterligare diskussioner skulle föras inom förbundet och att några beslut inte skulle fattas förrän inför nästa år, då anpassningar till riktlinjerna i stället skulle kunna införas ”både på bredden och djupet”.
Det rådde däremot ingen som helst tvekan om att UnK också tyckte – och tycker – att vi måste justera våra bestämmelser så att de ligger i linje med RF:s riktlinjer eller om att kommittén höll – och håller – med om att det inte är lyckat att barn och ungdomar under sena SM-kvällar står på centercourt, framför läktare med en delvis överförfriskad publik, och spelar om SM-medaljer.

Besluten som nu diskuteras på vår Facebooksida (bland annat) handlar båda om SM och juniorer men är två olika. Det ena – det som Herman och Lasse diskuterar i filmen som har publicerats – handlar om att den som är under 18 år inte kan delta i dam- eller öppen klass så vida inte en myndig person ingår i laget utan då är hänvisad till junior- eller yngre juniorklass. Det andra om att den som är under 13 år inte kan spela juniorklass utan är hänvisad till den yngre juniorklassen.

Det sistnämnda beslutet är taget för att vi ska efterleva RF:s riktlinjer för barn- och ungdomsidrott som är mycket tydliga i det avseendet. (Åtminstone anser vi i FS det – och vi tror nog att det är någonting annat UnK syftar på när den menar att riktlinjerna är otydliga.) Så här skriver RF nämligen:
”Ta fram/uppdatera och sprid riktlinjer som bidrar till att främja långsiktig utveckling, snarare än kortsiktiga resultat. Säkerställ att de omfattar:

– Användandet av ranking- och resultatlistor.

– 13-årsgräns för deltagande i nationella mästerskap”.

Barn under 13 år får ändå vara med och tävla i Boule-SM, men i den yngre juniorklassen – där ingen blir utslagen i ett slutspel och där det inte fokuseras på att rangordna deltagarna utan på tävlandet i stunden. Samt på lärande, lagspel, gemenskap, utveckling, det sociala samspelet och så vidare.

Den som inte känner till någonting om Boule-SM och läser en del av kommentarerna på vår Facebooksida får antagligen intrycket att vi i styrelsen helt har uteslutit alla barn som är tolv år och yngre från arrangemanget (och därmed att det inte blir någonting av det sociala samspel och den gemenskap som just nämndes) – men ni som författar kommentarerna vet ju mycket väl att så inte är fallet. Det är inte så att yngre juniorer inte får umgås med sina kompisar – hur gamla dessa kompisar än är. De får bara inte tävla i samma lag som alla sina kompisar – eftersom RF, på grundval av ett beslutsunderlag som framstår som klart gediget, har kommit fram till att barn under 13 inte ska vara med och tävla om SM-medaljer av olika valörer. De yngre juniorerna kommer att spela på samma område som de andra juniorerna (13–17-åringarna) och därmed har de alla möjligheter att umgås under vår SM-vecka som kan finnas när förbundet följer RF:s riktlinjer.

Att vi vill bevara Boule-SM som den veckolånga familjefest det är, bevara gemenskapen bland våra barn och ungdomar och även fortsättningsvis få se dem hänga tillsammans och ta hand om varandra, är en väldigt väsentlig del av skälen för beslutet som gör att alla juniorer som vill spela singel nu behöver spela juniorsingel. Som vi försöker förklara i filmen här tror vi nämligen att det är bättre att juniorerna håller ihop under åtminstone en av alla SM-dagarna och att alla i juniorålder (13–17) spelar mot varandra än att somliga juniorer – sannolikt de mest erfarna – hela veckan befinner sig på andra delar av SM-området utan att spela mot och umgås med övriga juniorer. Vi tror inte att vi kommer att komma tillbaka till det scenario där juniorspelarna nästan knuffar varandra ur ringen i sin iver att få spela sina klot, samtidigt som de äldre juniorerna vid sidan av banorna lägger armarna om de yngre, som beskrevs i någon av kommentarerna och liknades vid julafton, om vi inte ser till att juniorerna håller ihop och att också de skickligaste juniorerna behöver ta ansvar för sina jämnåriga och yngre kamrater, för kollektivet i stället för att enbart fokusera på individuell utveckling och prestation. Det är nämligen vår övertygelse att såväl den individuella utvecklingen som förbundets främjas av ett sådant förhållningssätt – där flertalets, lagets om man så vill, bästa får företräde. Att laget före jaget är den mest framgångsrika ordningen.

Förbundet har färre juniorer än någonsin. 2016 hade 153 juniorer licens, 2019 var det 133 och i dag är antalet alltså 70. Om det nuvarande sättet att spela SM hade varit det som attraherade flest juniorer borde antalet rimligen ha ökat och inte mer än halverats sedan 2016. Och när utvecklingen av antalet juniorer nu ser ut som den gör vore det oansvarigt av FS att inte försöka göra någonting åt saken.

Att det sammanlagda antalet spelare under 18 år i vårt förbund är så få är det grundläggande problemet. Hade det varit många hundra (eller till och med tusen), varav något trettiotal hade goda skäl att hoppas på ett SM-guld i juniorklassen, skulle den här diskussionen förmodligen aldrig ha uppkommit. Då hade gissningsvis alla utan att överväga några alternativ spelat i juniorklasserna för att där möta, bilda lag med och utmana sina många jämnåriga.
Det faktum att vi ännu inte är där är, tycker FS, inte skäl att ge upp och lägga ner juniorklassen. Om vi inte gör någonting åt den nuvarande situationen och utvecklingen är risken överhängande att det är så det måste bli. Det blir svårt att se poängen med att alls arrangera ett svenskt mästerskap i juniorklassen om antalet spelare mellan 13–17 sjunker så mycket ytterligare. Då måste kanske alla i den åldern välja mellan att spela med de vuxna eller med de yngre juniorerna.

Det bästa med vår sport är att alla kan vara med. Att faktorer som kön och ålder inte behöver spela någon roll. Att en elvaåring kan spela både med och mot en sjuttiofemåring. Så är det fortfarande. Vid de allra flesta tillfällen är vår öppna klass verkligen öppen för alla. Just under Boule-SM är den öppen bara för nästan alla – det vill säga för alla utom den som är under 18 år och inte spelar i lag tillsammans med någon som är över 18. Just under Boule-SM är en ganska stor andel av våra juniorer (de 70) på plats. Just under Boule-SM kan de bilda en egen klass värd namnet. Just under Boule-SM kan det bildas ett eget spelområde för bara juniorspelare, där den där julaftonslika stämningen kan uppstå och mer rutinerade juniorer kan fungera som förebilder för mindre rutinerade. Vid nästan alla andra tillfällen har juniorerna inget annat val än att spela öppen klass. Att den öppna klassen nu skulle gå i graven är med andra ord inte sant.

När nya åldersgränser införs kommer alltid enstaka individer att råka hamna på den ena eller andra sidan av gränsen. Det kan naturligtvis kännas orättvist för den som på grund av sitt födelseår inte riktigt ännu kan göra det hen vill. Men inga beslut av den här typen kan fattas på grundval av de konsekvenser de får för en enskild person – regelverk konstrueras utifrån konstruktörernas övertygelse om vad som blir bäst för flertalet personer och för verksamheten som helhet. Och när vi betraktar de här frågorna ur ett helhetsperspektiv kommer vi fram till att det vi nu har beslutat är vad som på lång sikt är bäst för våra juniorer och för vårt förbund.

De här besluten ligger i linje inte bara med arbetet med trygg idrott utan också med det som går ut på att försöka samla ihop, utveckla och utöka barn- och ungdomsverksamheten, att skapa en förenings-, distrikts- och förbundskultur som tar bättre hand om våra unga spelare och att (som vi brukar tjata om) säkra en väsentligt förbättrad finansiering genom LOK-stöd.

Vi har fört en dialog med RF i samband med besluten och därifrån är den ordagranna responsen att ”ni har valt att tolka våra riktlinjer som vi tänker att man ska tolka dem”. Så även om vi som sagt inte med någon fullständig säkerhet kan veta att de beslut vi nu fattat är de bästa – det får framtiden utvisa – kan övriga medlemmar känna sig fullständigt säkra på att inte bara vi i FS, utan också RF, tror att det förhåller sig så.

Hur vi i övrigt ska anpassa vår verksamhet efter RF:s riktlinjer för barn- och ungdomsidrott – på bredden och på djupet, för att tala med UnK – är vi inte klara över ännu. Att de här frågorna behöver diskuteras vidare råder det med andra ord inga tvivel om. Inte heller om att diskussioner kommer att äga rum i flera olika forum, former och konstellationer.
Med det här hoppas vi ändå att vi ska kunna sätta punkt för den mest upprörda och kategoriska offentliga debatten. Den gynnar knappast vare sig svensk boule eller de unga spelare som hamnar i fokus för den.

Det är, givetvis, inte förbjudet att söka kontakt med FS-ledamöter eller anställda för att framföra synpunkter eller ställa frågor. Vi ber er dock att tänka på att styrelseledamöterna bara har sin fritid att ägna åt styrelsearbetet, att somliga av dem redan har ägnat en klart ansenlig del av den åt just de här frågorna och att det finns väldigt många fler frågor – och att därför ha överseende med att svar kan dröja.

Under Boule-SM kommer styrelseledamöter att finnas på plats hela veckan. Där kan man alltså föra en diskussion med dem i den form som oftast medför de bästa förutsättningarna – ansikte mot ansikte.

Vi hoppas och tror att alla som medverkar under Boule-SM som vanligt kommer att få en ovanligt härlig vecka tillsammans!